Min träningsblogg - Rund är också en form!

fredag 2 december 2011

Stolt som en tupp!

Vi var i simhallen helgen som var och äldsta sonen testade att dyka för första gången. Hans mål var tydligt: Ta märket "guldfisken" på nästa simlektion.

Igår var det dags. Han simmade först 100 meter i stora bassängen (om än med en del stopp). En mycket trött kille som nästintill stapplade upp med mjölksyra sprutandes genom öronen. *skratt*

Sen var det dags att dyka. Han fick gå till den djupa delen med en av simlärarpraktikanterna som visade honom lite tips och idéer.
Han stod ett bra tag på kanten och såg fundersam ut, men jag tänkte mest att han tänkte på hur han skulle göra. I efterhand fick jag reda på att han hade varit jättenervös, stackarn.
(Har han mina "tävlingsnerver" kommer han inte få det lätt)... :-P


Till slut dök han och sen släppte det ordenligt. Han fick till jättefina dyk och fick jättemycket beröm från simläraren. Stolt som en tupp var han (och jag)! När han då hörde att han hade klarat guldfisken gjorde han seger-gest med handen, på väg upp ur bassängen. Såg urgulligt ut! Hi hi!


7 som har tyckt till:

Amanda sa...

Haha, ja kanske det stämmer ;P Ett barn hade nog sett ljuset iallafall :P

Morrn!

Elle sa...

Grattis!
Kommer inte ihåg om jag kom så långt som till guld...
Var stolt över brons och silver - alltså kan jag förstå hur stolt sonen (du..) är över hans guld!

oumberligating sa...

Minns själv hur stort det var att klara av de olika "simmärkena", alla mina tre har kämpat sig igenom allt ifrån baddaren till guldmagisterns, självklart så var "segern" enorm för dem och det oavsett "grad"....det är ju bara att gratulera sonen och självklart hans i hjärtat stolta Mamma, men det är säkert likadant för dig som för mig, sina barns lycka är ens egen lycka!
Ha en fin fortsatt vecka!
Kram ifrån Oumberlige Peter!
PS: Skit i min kalender, stanna vid det fina som du skriver om idag! (ler) Mina barn läser min blogg nuförtiden och "garvar", vet faktiskt inte riktigt om det är så jag ville att det skulle bli! Fast det är säkert genetiskt! (ler)

desperat hemmafru sa...

Tänk vad stolt man blir som mamma över "småsaker" här i livet! Det är helt underbart att få vara med dessa stunder och få dela sina barns glädje över att få lyckas. Trevlig helg!

Anneli sa...

Bra jobbat av killen - jag förstår att du är stolt! :)

Lairama sa...

Å, vad duktigt!
Det modigaste som finns är att våga det man inte törs.

Nettan sa...

Hihi, sådant blir man så stolt över :-). Min stora tjej ska på simavslutning på söndag så jag får se hur stolt jag är sedan :-). / Nettan