Det här med ålder och städning?

Kan ni gå upp och städa era rum? frågade jag barnen.

"- Jaaaaa!" svarade 2-åringen glatt.
"- Ok då!" sa 5-åringen ganska snabbt (men neutralt).
"- Men ååååååh...." suckade 9 åringen.

Hur kommer det sig att den där städlusten försvinner med åldern? 

Jag - den perfekta målvakten?!

Från barn får man höra sanningen, brukar man säga va? :-)
När jag hämtade äldsta sonen från skolan igår pratade vi om ditten och datten. Vi kom in på ämnet fotbollsträning (som han skulle ha senare på kvällen) och han sa:

"- Jag hoppas att det blir match, barnen mot föräldrarna!"
"- Det hoppas inte jag!" svarade jag snabbt och skrattade.
"- Varför inte det?"
"- Därför att jag inte orkar det..."
"- Men mamma, du springer ju över en MIL! Du måste ju orka springa på en liten plan?!" (*lät smått chockad*)
"- Jo, men ni är lite mer explosiva. När jag springer långa pass, går det lite långsammare".

Han funderar en kort stund under tystnad och sen kommer det:
"- Ok. Men då kan du ju stå i mål istället, mamma!"

Tack för det televerket.... ;-)

2-årstrots på hög nivå!

Det är 2-årstrots utan dess like i det här hemmet just nu!
Lill-skiten vill allt själv, kan allt själv och vet allt allra bäst... *suckar* Uj uj! Strax innan lunchtid idag åkte han in i sin säng för att han höll på att krångla och skulle äta yoghurt i soffan, med filt över sig. Jättebra idé va...? :-P

Efter att han hade sovit middag, borde han varit piggare och gladare? Men nej, inte då. Istället skulle han ta med sig smörgås och ett glas med vatten upp till övervåningen, där han ville leka samtidigt. Också en fantastisk idé. Not...

"- Sluta nu, annars får du sova mer!" sa jag till honom.

Sekunden efter gick han (helt på egen han) med bestämda (dunk, dunk, dunk!)-steg, hämtade sin nalle på köksgolvet, gick (lika dunkande) in i sovrummet och drämde igen dörren. Haha! Ja, det där sista gick ju smidigt i alla fall. Även att lägga sig, vill han tydligen visa att han kan själv! *Fniss* 

(Det går inte alltid så bra när man ska göra saker själv. Foto från tidigare tillfälle).

Liten blir stor!

Det är roligt att se hur olika barn är.Äldsta sonen sover fortfarande gärna med sina gosedjur (Även om det inte är ett måste nu för tiden).  Antalet gosedjur i hans säng tycks, av någon anledning, ha blivit fler och fler med åren... ;-)

Imorse när mellansonen (snart 5 år) kom ner så säger han:
"- Nä men, här låg ju min Nalle Puh. Han har legat här hela natten!""- Oj då, det var ju inte bra.." försökte jag med (pedagogisk...)
*Sonen suckar och himlar med ögonen*
" - Mamma... Jag KAN faktiskt sova utan gosedjur!"

Haha! Ok, förlåt då... :-)

Svenska-lektioner!

Lill-skiten behöver nog en lektion i Svenska.
När man frågar honom viktiga saker som: "- Är mamma bäst?!" svarar han NEJ (!)
Frågar man däremot: "- Är du en liten tönt?" eller "- Är du en bajs-olle?" svarar han (dessutom glatt): Jaaa!
Hm...? Undrar om han verkligen har tänkt igenom det ordentligt? *fniss* ;-)

I spåren av Gangnam stile och Eric Saade...

Mellansonen, 4 (snart 5) år, sjunger:
"- Oooooooh, sexy lady...!!" Byter en stund senare till:
"- My body wants you girl, my body wants you girl...!!" 

Herregud, dagens musik är...eh... ja, som den är helt enkelt. Det känns helt klart, lite märkligt att höra dessa ord ur en litens mun, men det är väl i alla fall tur att de inte vet vad de sjunger. Haha! 

Drama-queen in "da house"!

Två veckors ledighet har varit skönt.
Jag är (tack och lov) ledig idag också, men imorgon börjar verkligeheten igen. Jag går dessutom upp från 80 till 90 % i arbetstid. Hur jag ska orka gå upp när klockan ringer 06.15 imorgon bitti, fattar jag inte..?! 

Kan det inte vara vår nu. Eller åtminstone 7 mars?! Mycket skönare... För barnens skulle kanske ett snöigt sportlov hade varit nice, men för egen del föredrar jag faktiskt barmarken. (F-n vad tråkig man måste ha blivit som vuxen? När man var liten var ju snö det bästa som fanns!)

Hur som helst... Att lovet är över är kanske delvis bra. De tre gangstergrabbarna här hemma börjar nog gå varandra på nerverna. Och vi och barnen går nog varandra på nerverna. Och jag och sambon också... Hehe! Så liiiite skönt att återgå till vardagen är det nog. ;-)

8-åringens utbrott igår eftermiddag:
Jag: "-Sluta hoppa i sängen!"
Sonen: "- Men ååååååååh. Vi får inte göra NÅGONTING roligt!!! Får vi ens vara på våra rum eller....????" 

Eh... JA! Det får ni, det är säkert! Snacka om drama-queen..... *fniss*

Det är inte lätt att vara liten...

Mellansonen kommer fram till mig och är jätteledsen.
"- Var är det som har hänt?" frågar jag.
"- Det är XXXXX (äldsta sonen) som håller på... *uuuäääääh*
"- Nej men... Vad gjorde han då?"
"- Han skrämde mig. Så jag bet mig i tungan!" *snyft, snörvel*

*fniss, fniss, dubbelfniss*
Alltså förlåt kära son, men...... Det var aningens svårt att hålla sig för skratt där. ;-)

Jag - Tant??

Äldsta sonen: "- Mamma, mamma! Vet du vad jag skrev för ord på Ruzzle?"
Jag: "- Nej, vad skrev du?"
Sonen: "- Tant!" *fniss fniss*
Jag (misstänksamt): "- Varför tittar du på mig ?? Du menar väl inte att jag är en tant?!"
Sonen (tveksam): "- Eh.... Nej. *tystnad* Men jag skrev det, bara. *fortsätter med sitt fniss fniss*

Hm.... Hur tolkar man det??? ;-)
God morgon på er!

Dagens fråga på Rix Morgon-zoo var:

Var Neil Armstrong första människan i rymden?
Svar: Nej, det var Jurij Gagarin.

Då protesterar äldsta sonen och säger:
"- Mamma, de har fel! Första människan på jorden måste ju varit första människan i rymden! För jorden finns väl i rymden??" 

Hehe! Måndagsfunderingar i en 8-årings huvud. Och han kan ha en poäng där... ;-)

Snart har jag en dö ko i huset!

Enligt yr.no ska det vara strålande sol just nu! Tittar jag ut är det snö.
Jag hade kunnat vara en bättre meteorolog!! Hur svårt kan det vara att förutse NUVARANDE väder?? 

En lugn start på lördagen i övrigt. Jag fick t.o.m. lite sovmorgon. Om nu 06.50 kan räknas som sovmorgon? Men jo, här i huset kan den nog kategoriseras som det. :-)
Lill-skiten sitter och kollar på barnprogram och sjunger: "Taaaaas.....*paus*... Taaaaaas!"
Vad han sjunger? "För vi kan bitaaaaaaas. För vi kan bitaaaaaaas". (Vampyrskolan). Haha!

Lite senare ska jag hämta en åttondels ko. Lucky me...
Sambon visste när han skulle vara bortrest. ;-)

När man försöker komma undan med dumma saker man gjort.

Lillskiten (1,5 år) kommer fram till mig (när jag sitter i soffan) och drar mig till köket. Väl där viskar (?!) han:
"- Mamma.... Pappe", och pekar upp på bänken, där hushållspappret står.
"- Varför viskar du?" frågar jag förvånat, men får (såklart inget svar). Istället tar han pappret i sin lilla hand, klättrar upp på en av köksstolarna och först DÅ ser jag; Han har spillt ut mellansonens apelsinjuice!

Haha! Jag kunde inte låta bli att skratta. Sötnos som torkar upp det själv! Och dubbel sötnos för att han viskade. Kanske han inte ville att vi skulle märka det...?
Ja, ja, små barn tänker  logiskt på sitt vis. (Att han viskade det till mig menar jag). ;-)

Pytt i panda? Ägg till det?

Mellansonen (*Exalterad*):
"- Kom! Vi kan väl titta på Pytt i Panda..?!"

Äldsta sonen: (*Frustrerad*)
"-  Ja ja, ok då... Men det heter inte Pytt i Panda. Det heter KUNG-FU Panda!"

Vit som snö?

Alla barnen är blonda, men mellansonen är den största lintotten av alla! Därför brukar vi skoja med honom och säga att han har "vitt" hår.

Häromdagen passade jag på att klippa alla grabbar i familjen, dvs alla fick ny frisyr utom jag själv. Vilken lott... Men billigt förstås! :-) 

Efteråt tittade mellansonen på högen med hår nedanför stolen, funderade en stund och säger sedan:

"- Mamma. Det där ljusa håret där är XXXX (yngsta sonens), för jag har vitt hår. Jag och morfar har vitt hår!" konstaterade han.

Hahaha! Kanske inte riktigt samma nyans av vitt vi pratar om där... ;-)

Ett barns tankar om sin mammas godisvanor.

Äldsta sonen kom vi läggsdags på att han inte hade fått lördagsgodis. Ooops. Det tar vi morgon istället.
Men när de var inne på ämnet hade tydligen han och sambon kommit in på följande frågeställning (eller ja, mest sonen då):
"- Pappa. Varför köper mamma en påse Riesen. Äter upp den. Köper en ny. Äter upp den. Köper en ny. Äter upp den. Köper en ny....... Varför SPARAR hon inte lite istället??"

Jag? Beroende... Va? Njae... Nääää! Inte skulle jag vara?! Hahaha! ;-)

Magsjuka och Alzheimers (?)

Alltså... Mitt sista gnäll. Ok...? Jag lovar!
Jag HATAR magsjuka!! Been there, done that. Nu håller jag alla tummar och tår att familjen klarar sig!

Något helt annat då. Mellansonen frågade häromdagen:
"- Mamma? Kan jag få en rund macka med nallekorv på?"
"- Javisst". *fixar mackan*
"- Mamma...?
"- Ja...?
"- Vad är det för något på mackan?"
"- Eh... Nallekorv. Eller vad menar du?"
"- Nallekorv...? Jaha. Tack så mycket!" *skuttar iväg*

Behöver man bli orolig? Kan en 4-åring få alzheimers? :-P

Sonen ♥ ärtor ?!

 

 

Äldsta sonen: "- Mamma, vet du vad vi fick att äta i skolan idag?!"
Jag: "- Nej, vad fick ni...?"
Sonen: "- Fisk, potatis och sås. Och ärtor! Och vet du...
Jag åt bara upp det som var inne i ärtorna."

Jag (något funderam): "- Eh... jaha??"
Sonen: "- Ja, och så la jag alla ärtskal i en hög. Och sen när jag hade ätit upp allt annat, åt jag upp skalen. Skalen var JÄTTEGODA, mamma!"
 
Helt oväntat vändning, måste jag erkänna!
Och återigen ställer jag mig frågan; vem är han och var är vår son??!

 

Upp som en sol... shot down!

‎*Jag "dansar" coola moves i bilen till radiomusiken*
 
 Äldsta sonen: "- Mamma, kan du inte dansa så på disco?! 
 Jag: "- Va..?? Skulle du inte tycka att det var pinsamt om jag dansade då?!" 
 Sonen: "- Alltså, du kan dansa på något ANNAT disco..." 

Tack för den kära son!
Jag som, för en kort stund, faktiskt trodde att han var lite impad...! ;-)

På tal om det här med tid...

Mellansonen: "- Mamma, kan vi få en glass?"
Jag: "- Ja, efter maten sen."
Sonen: "- Jaaa! "Sen" är inte så lång tid!"
Jag: "- Nej, "sen" är inte så lång tid".

* Det går en stund emellan*

 
Mellansonen: "- Mamma, hur långt är det kvar till julafton?"
Jag: "- Eh...? 4,5 månad...."
Sonen: "- Oj, det är inte så långt heller!"
Jag: "- Eh... Nej, kanske inte SÅÅ långt. Men..." (*Här har han redan stuckit ifrån mina utstävningar*)

Tur att han är konsekvent i sina uppfattning om tid. Eum... Haha!

Dagens tips - Blunda!

Säkert ingen som bor i västsverige som missade (eller i alla fall hörde) att det åskade rejält igår? Vi såg de mörka molnen dra in över stan på håll.

Då rusade mellansonen lite skrämt in (även om han inte är särskilt rädd för åska) och säger:
"- Mamma! Om man får blixten i ögonen, (*och pekade här väldigt intensivt på sina ögon*),
då dör man!"

Haha! Ja, något sånt... Bäst att blunda nästa gång åskan går då. ;-)
Söta små liv.  ♥