Tidigt 5-årstrots eller sent 4-årstrots? Jag vet inte och skiter ärligt talat i vilket. Sonen är oerhört jobbig just nu. Som tur är inte (riktigt) hela tiden, men det är ju minst en gång om dagen som någon gräns måste testas... *suckar*Inget hjälper; varken belöningar, diskussioner eller straff/skäll... Det sistnämnda resulterar bara i att han börjar gråta och man får MEGA-ångest! (Vilket han säkerligen är full medveten om).
När man förklarar vad man menar/varför man sagt en viss sak, så säger han att han förstår men 1 timme senare kan han vara igång igen...?! Det känns som att jag tjatar hål i huvudet på honom, men vad ska man göra? Han lyssnar ju inte?!
Jag lovade ju mig själv att aldrig bli en förälder som bara tjatar och är irriterad. Fan också... :-(
4 som har tyckt till:
Jag fattar inte varför man kallar det 2-årstrots, 5-årstrots etc. Alla åldrar verkar ju ha ett trotssuffix...
det e mycket man lovar sig..men vettu.. det e bara att gilla läget..det går ju faktiskt över..
man får göra det bästa av situationen..
Låter som tidig 6-årstrots!..Kianas började några månader efter hon var 5..och har inte slutat än!
Enligt den där föreläsningen jag var på om hur man sätter gränser,säger han att tjata gör man enbart för sin egen skull,när vi inte orkar ta tag i situationen...man kan prova tjata 2ggr,men hjälper det inte,kommer det inte att göra det efter 20ggr heller....han menar att ställa ultimatum är det bästa... man ger dom en chans...
tex. barnet vägra gå och lägga sig...du säger:Antingen går du själv in och lägger dig ELLER bär jag in dig..hur ska du ha det?...då får barnet välja själv..sen är det viktigt att man faktiskt bär in barnet om det inte går själv...
ungefär så han (Alf B Svensson)...
kram
Underbara ungar.
Brorsan är precis likadan här.
Skicka en kommentar