Jag kan (och vill) inte föreställa mig hur det hade känts om det hade handlat om mitt eget barn. :-O Herregud, vilken panik. Vilken rädsla man måste känna!Min andra tanke är: Vad är det för domare som låter pappan ha oövervakat umgänge med barnet, när de dels väntar på dom, samt att han tidigare har misshandlat mamman..?!
Ren och skär IDIOTI!
Hoppas verkligen de hittar Thor välbehållen. Jag kommer hålla alla tummar och tår!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4459063.ab
11 som har tyckt till:
Något liknande hände mig i november.
Exet tog äldsta barnet från skolan på onsdagen och försökte hämta yngsta barnet från mitt hem men misslyckades.
På torsdagen fick jag veta att äldsta barnet inte kommit till skolan och på fredagen meddelade exet att han inte tänkte lämna tillbaka barnen. Då hade han redan hämtat yngsta barnet eftersom det var hans helg.
Det var en panik utan dess like som steg inom mig. Tack och lov finns det vittnen till denna incident och hon lyckades även efter mycket om och men att få exet att lämna tillbaka barnen.. eller som han sa "jag kanske lämnar tillbaka dem på måndag".
Jo men hade hon planer på att flytta till Sverige med sonen så tycker jag att pappan nog handlade rätt. Det står ingenting om att pappan misshandlade sonen. Det är bra att skilja på om det rör sig om en dålig pappa eller om mamma och pappa misshandlar varandra. Det är två mycket stora skillnader.
Min första tanke var samma sak. Hur kunde de tillåta ett oövervakat umgänge?
Hoppas att pappan inser att han bör återlämna sin son till barnets mamma enligt det dombeslut som finns. Eller att Polisen, FBI, Amerikanska utrikesdepartementet och övriga som ingår i jakten efter denna lilla kille, hittar honom riktigt snart välbehållen.
Alla historier har alltid två sidor och jag förstår också den pappa som skulle göra en sån här sak i desperation över att barnet skulle flytta till andra sidan jorden. Men, och här ska erkännas att jag är lite partisk eftersom jag känner mamman, pappan visade inget som helst intresse för deras barn när de fortfarande var gifta, han var aldrig hemma och tyckte att Thor var mammans ansvar. Sen är det som Mia går igenom nu inte alls på något sätt jämförbart med det Andrew hade fått gå igenom om de flyttat till Sverige. Mia vet inte var Thor är, hur han mår, om hon nånsin kommer få se honom eller ens prata med honom igen. Jag kan knappt föreställa mig smärtan. Domen som gav Mia rätt att flytta till Sverige innebar att hon skulle resa med Thor ett par gånger per år till USA för att Andrew skulle få träffa honom. Han hade också haft möjligt att tala med honom i telefon samt få löpande information om hans utveckling och hälsa. Hela den här historien är bara så otroligt tragisk och smärtsam.
I mina ögon har han förverkat sin rätt som förälder när han nu har misshandlat mamman. Vad är det för ett föredöme för ett barn? Sorgligt...
Att ha barn är ingen rättighet, men alla barn har rätt att få växa upp trygga hemförhållanden där de vuxna respekterar varandra. /Fennel
Tack för att du tar upp detta!
Till Anonym: I fall när det handlar om family abduction är det alltid svårt att veta vem som handlar rätt eller fel när man inte känner de inblandade, det är ju tyvärr inte helt ovanligt att vårdnaden döms till fel förälder, speciellt inte i USA. I det här fallet känner jag dock alla de inblandade mycket väl och den här mannen är ingen lämplig pappa även om han inte misshandlat sin son. Det finns många sätt att skada ett barn både fysiskt och psykiskt utan att handgripligen slåss.
Mvh Elin
RE: Fennel då finns det många kvinnor i Sverige som egentligen måste fråntas sina barn.
Läste just vad Anonym sa 09.20. Det är ju klart men inte alls säkert på att det blivit så heller. När jag först läste din kommentar, höll jag med men sen finns det ändå vissa invändningar. Jag tror inte att Mia haft råd eller ens orkat resa till USA flera gånger om året. Tänk själv ensam mamma i Sverige, FK krånglar lite och tvätten hopar sig för det fanns inga tvättider. Ekonomin är inte den bästa tack vare den ekonomiska krisen.. då blir det väldigt lätt att helt plötsligt strunta i ansvaret och inte bry sig om tidigare löften. Jag vet för jag har upplevt det med mina barns mamma så jag har empirisk erfarenhet av högsta klass.
Det går verkligen inte att sätta sig in i hur det skulle kännas. Inte få ha sitt barn hos sig, och inte veta hur det mår eller var det befinner sig. Jag skulle bli GALEN!
Men jag vidhåller att pappan ändå skulle veta var hans son befann sig och hur han mådde och utvecklades. Det kostar ingenting att hålla kontakt över nätet (om inte annat kan det göras gratis på biblioteket). Det Mia går igenom nu kan aldrig jämföras, hon vet ingenting längre när det gäller Thor. Den känslan av att leva i ovetskap måste vara värre än alla avstånd i världen.
Hej.
Jag ser att Fröken Elin redan vart inne och förklarat och berättat så då gör jag inte det..
Men ni kan följa jakten på baby Thor här.
www.caluas.blogspot.com
Tack för att ni bryr er!!
Kram.
Fy Faan! P A N I K !
Jag hade blitt galen!!
Skicka en kommentar