Min träningsblogg - Rund är också en form!

torsdag 20 oktober 2011

Det är inte lätt...

...att vara en liten "djävulshund", alltid.


"-Åh, vad gör DU här, nu när jag ska äta?"


"- Äh, jag äter väl ändå".


"-Nu välter han min matskål också!" *suck*


"- Ja, ja ok då. Det går väl att äta från golvet också..."


Innan någon börjar prata om hur viktigt det är att barn ska respektera hundar. Jo, jag vet! ;-) Det ska vara en ömsesidig respekt.

Att jag eller någon annan familjemedlem rör maten medan de äter är enbart bra träning, anser jag! Inte varje gång naturligtvis, men någon gång då och då. Hundar som morrar vid matskålen är det värsta jag vet!

6 som har tyckt till:

Elle sa...

Vilket hundliv!
Gäller att vara först - och snabbast - vid matskålen nästa gång!

Om 4barnslivet sa...

Söta båda två alla fall:)

Veronica sa...

hihihi vilka söta bilder! :)

Anneli sa...

Det märks att han är tränad på att inte "vakta maten". Han är ju helt lugn. Gölligt :) Din son hinner nog lära sig att inte störa honom alltför mycket när han äter, tids nog. Han är ju för liten för att fatta det ändå, än så länge...och hunden verkar förstå det :) Det är för övrigt rätt coolt att se hur djur fattar sånt.

<3

Västgötskan sa...

Ja, visst är de söta? :-)

Elle:
Nja, så bråttom behöver hon inte ha. Lill-killen ÄTER som tur är inte maten (än). ;-)

Anneli:
Ja herregud. Nu går det jättebra! Jag hade varit mer tveksam till den här situationen om det hade utspelat sig precis när vi hade fått henne... :-P

Anneli sa...

Precis...nu är ju hunden van vid barn och är dessutom mer vuxen och mogen och tränad :) Jag hade två katter när jag kom hem från BB med min dotter, och alla sa att "nu måste du göra dig av med katterna". Nä, varför det..sa jag. Det gick jättebra. Katterna verkade förstå att det var en bäbis och var jätteförsiktiga. Bara en gång försökte den ena av dem gå ner i spjälsängen och nosa men jag sjasade bort henne och sen var det inga problem. Och när min dotter blev lite större, lekte hon med katten (den äldsta dog när emma var ett halvår) på ett sätt som inte alltid var så...kul..för katten. Men hon fann sig i det. Hade jag försökt bädda ner katten i en dockvagn och tagit på henne dockkläder hade jag blivit sönderriven..haha. ;) Fast när hon fick nog fräste hon till och hoppade iväg. Jag sa till emma att vara snäll mot katten men ibland fattade hon inte att vissa saker vill inte katter göra riktigt..;)