Min träningsblogg - Rund är också en form!

onsdag 16 september 2009

Hur går ekvationen ihop i slutändan?

Regeringen delar ut miljarder till Svenska folket; pensionärerna ska få sänkt skatt, studenterna ska få mer i studiebidrag, de som arbetar ska få ytterligare sänkt skatt osv.

Tanken må vara god, för det är ju framför allt de två förstnämnda grupperna som BEHÖVER mer pengar, det säger jag inget om! Men det finns ju en ekvation som består av: Intäkter vs. kostnader. Kan någon då förklara för mig hur detta går ihop i praktiken? 53,9 miljarder i extra kostnader, men inga extra intäkter? Är det då konstigt att statsskulden växer...?

Bara det faktum att de har satt krav på Försäkringskassan att de SKA halvera antalet sjukskrivna har inneburit att gravida blir nekade sjukpenning, trots att män med samma symptom får igenom det...?! Nya, rättvisa Sverige?



Ex, SvD,

7 som har tyckt till:

Anonym sa...

Alla lättnader i skatt leder till ökad konsumtion vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen.

Fler arbetstillfällen leder till mer skatt inbetald.

Sänkt skatt är en bra investering! Det är bra för Sverige!

Anonym sa...

Nej, den kommentaren går inte ihop alls och minskad skatt leder inte självklart till ökad konsumtion och fler arbetstillfällen.
Det är lika dumt som att hävda att ohälsan minskat via färre sjukskrivana och förtidspensionärer.
När de egentligen bara hänvisats till socialbidrag och den nedvärdering det innebär för de sjuka och/ eller funktionshindrade.
DET bejakar utanförskap!
/Nic

Micke sa...

I artikeln stod det att de gravida som nekades sjukpenning gjordes detta 2005. Om mitt minne inte sviker mig helt så var det en annan regering då.

När det gäller statsskulden så har den legat ganska konstant under året.

Faktum är att vi får backa till 1992 för att hitta ett år där vi hade lägre statsskuld än vad vi har idag.

Statsskulden har sjunkit markant sedan regeringsskiftet, och detta trots lågkonjunkturen.

Under förra mandatperioden då S regerade steg däremot statsskulden för varje år.

Västgötskan sa...

Om man nu bortser från just dessa individer i artikeln, så kan man ändå konstatera att antalet utbetalningar från FK har ökat, medan socialbidragstagarna blir fler.

Personligen har jag svårt att förstå tankesättet: "Vi sätter som MÅL att halvera antalet sjukskrivna", precis som att det är varor det handlar om, och inte människor. Är man sjuk, så är man väl (i de flesta fall, för undantag finns det alltid).

Micke sa...

Socialbidragstagarna ökar alltid när det är lågkonjunktur.

När det gäller synsättet att halvera antalet sjukskrivna så är detta inget nytt. 2002 gav den socialdemokratiska regeringen uppdrag till FK att till 2008 ha halverat antalet sjukskrivna.
Det visste du väl?

Det är för övrigt antalet sjukpenningdagar som ska minskas, och detta kan tex göras genom en effektivare vård som kortar ner sjukskrivningsperioderna, bättre rehabilitering, anpassade jobb, möjligheter att prova på andra jobb, flexiblare regler etc.
Så handlar inte om huruvida någon är sjuk, utan handlar om hur personen ska kunna komma tillbaka till arbetslivet på ett snabbare sätt.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=2-AV_ID=421329,00.html

Västgötskan sa...

Så du förnekar att det över huvud taget finns de som borde ha rätt till sjukpenning, som nu istället har tvingas att gå på socialbidrag?

Sen kan jag hålla med om att effektiviteten på att vårda människor borde öka, men det satsas ju inte på vården. Hur ska det då gå ihop?

Micke sa...

Givetvis förnekar jag inte det. Det finns fall där det sker felaktiga bedömningar och där reglerna är felaktiga.

Däremot ser jag inte att antalet sjukdagar behöver vara ngt som är statiskt över tiden.
Sjukdomar som man förr dog av tar man idag ett piller så är man bra. Så nog alltid kan man minska antalet sjukdagar framöver.
Så jag ser inga problem med att ha som mål att minska antalet sjukpenningdagar.

Sen ska man ju som sagt veta att detta är ett mål som såväl den röda som den blå regeringen har haft.