Jag minns framför allt hur STOR man tyckte att man var. Man var nästan vuxen! Jag kunde inte förstå varför min mamma ballade ur när jag var kär i en 21-årig kille som 14-åring... (Tur att jag bara har söner!!!)
Idag såg jag ett gäng ungar komma från bussen, på väg till skolan. Seriöst, VAR man så liten? Pluttesmå, taniga, mesiga killar och tjejer. Dessutom hade alla i stort sett LIKADANA kläder?!
(Jag måste nog tänka över min tonårstid, för att se om den verkligen VAR så "seriös" som jag minns den...?)
1 som har tyckt till:
Håller med.. Men, en sak måste jag säga, och det är att jag är ganska säker på att vi såg äldre ut i den åldern förut.. Eller kanske inte vi så mycket, men jag hittade min syrras gamla högstadie-skolkatalog och hon är född -71. Och jag skojar inte, dom i åttan och nian såg nästan ut som dagens nitton-tjugoåringar många av dom..
Skicka en kommentar