Igår var jag i affären för att handla bröd och lite fredagsmys-godis. Jag väljer den kassa som har kortast kö. BIG mistake! Det visade sig vara en anledning till varför den var kortast. Framför mig står ett äldre par.
För det första, packar det upp sin (knökfulla) vagn otroligt långsamt. Men detta hade jag kunnat köpa. Pensionärer är ju inte så snabba...
För det andra börjar kärringen anklaga kassörskan för att slått in för högt pris på en vara:
"- Det stod minsann 24,95 på mjölet, inte 26,95!" (Spelar det någon roll?!)
När kassörskan sen skulle ta betalt, påpekade jag att de två varorna längst fram på bandet inte var mina, min "stopp" låg bakom ett paket nötbitar och en klase bananer.
"-Jaha, säger kassörskan och tar upp dem för att lägga till på tantens betalning. Då börjas det igen:
"- De där nötbitarna är inte våran. Vad kostar dom?" (Vad spelar det för roll vad de kostar då?)
"- 82,50:-", svarar kassörskan.
"- Nej, det är inte våra. Det är säkert någon annan som lagt ner den i våran vagn", gnäller tanten. (Mmm, det är en hobby vissa har: Lägga ner mat i andras vagnar).
Jag måste säga att kassörskan visade ett perfekt exempel på service. Inte ett gnäll, inte en suck. Hon bara höll med. Hela tiden leendes (så klart)!
Slutkontenta;
Dagens ris: Till gnälliga/förvirrade pensionärer, som bråkar över 2 ynka kronor...
Dagens ros: Till serviceinriktade, glada kassörskor, som förgyller vår tid i de annars, tråkiga matvarubutikerna!
3 som har tyckt till:
Okej då, jag trodde det var det som funkade bäst :-D
Undra om soya går lika bra...?
Nu ska vi inte racka ner för hårt på våra seniormedborgare.....de gör ju faktiskt kassaköandet till mer än bara köande. De framkallar ju känslor också :)
De har slipat och förfinat sina köförlängande tricks till rena konstverken. Någon uppskattning borde det ju vara värt...kommer inte på nåt nu men ge mig några kvartal att fundera så... :D
Joacim:
Du får all tid du behöver. Jag väntar med spänning... :-D
Skicka en kommentar