Min träningsblogg - Rund är också en form!

onsdag 25 mars 2009

Känna skuld för att man vill jobba?

Imorgon börjar jag jobba igen, efter 10 månaders föräldraledighet. Jag måste erkänna att det känns lite "konstigt". En underlig tanke dyker upp i huvudet:
"Tänk om jag har glömt allt???"
Yeah, right..! Jag har ju jobbat extra då och då, ända sen augusti och NU oroar jag mig? :-P

Nu i början kommer jag och sambon att gå omlott ett tag. Så jag jobbar bara två dagar i veckan första månaden, vilket känns bra. Man får ha kvar lite av ledigheten med sitt barn, samtidigt som man får återgå till ett mer socialt liv.
Jag ser verkligen fram emot att börja jobba! Men när man pratar om det med vänner och bekanta (och "främlingar" också för den delen), så känner mig sig onormal, konstig, skyldig... Som kvinna "SKA" man vilja vara hemma med sina barn, i minst ett par år. Gärna på heltid och under hela barnets uppväxt.
(Förlåt, för att jag trivs med mitt jobb och har världens bästa arbetskamrater...)

På något sätt blir man hjärntvättad av hela samhället och dess syn på mammor. Egentligen VET jag ju att jag inte ska känna någon skuld. Men ändå finns den där gnagande känslan där;
"Försummar jag mina barn då..?" :-(

5 som har tyckt till:

Anjo sa...

Det är väl jättebra att du känner så!? Tycker absolut att om du gör rätt i att jobba igen när du känner så, jag menar har man ett jobb man trivs med är det väl lätt att känna så. Det kanske inte är SÅ många som känner så för sitt jobb, kan ju vara mycket därför de vill vara hemma med sina barn oxå.

Unknown sa...

hejsan gumman.. Tro mig.. jag känner igen det där.. ALLA var på mig.. skall du börja jobba.. hon som är så liten, skall du inte skaffa en TILL ???

Me hallå..som du säger, skall man inte kunna få vara nåt annat än MAMMA..om man har ett jobb där man trivs,med uppgiften och kamraterna ? Man har vart hemma länge och känner att det är dax.. kan man inte få ta det BESLUTET SJÄLV...nej ..då är man ego som "lämnar" sina barn..!!

Tyvärr får du vänja dig.. jag får höra det än idag, wilma är 2,5 år..och jag är fortfarande ego för att jag jobbar och "inte vill ha henne hemma".. för det är vad folk tror.. Sen att jag msåte försörja mig, göra rätt för mig.. Det såelar ingen roll.. sen en synpunkt till.. JAG BLIR KNÄPP av att gå hemma i flera år.. jag klarar inte en vecka utan att dra ner tapeter och lim..

Men det skall man inte säga för då jäklar är men ännu mer ego och dålig mamma...
// Kram

Alexandra sa...

Du kan vara glad som trivs så bra på ditt jobb. Att inte behöva dra iväg dig till jobbet utan kan glatt säga att idag ska jag jobba... Så borde det vara för alla...

Men själv så vill jag ju som du vet vara hemma och helst aldrig mer jobba, men det blir ju så fattigt att vara hemma utan inkomst. Hemmafru/bonde är mitt drömyrke.

Nu pratar jag emot mig igen jag vet...

Jempa sa...

Nej känn ingen skuld, och två dagar i veckan är ju ingenting. Du måste tänka på dig själv också..

Men jag förstår att det måste kännas konstigt.. Lycka till! :)

Västgötskan sa...

Tack alla, för era fina kommentarer! :-)
Det kändes jättebra idag, på jobbet. Vara social och skratta med mina fullständigt "crazy" arbetskamrater. För att inte tala om att kunna ÄTA utan att behöva bli avbruten... :-O :-)