Tänk om mina föräldrar hade vetat allt jag gjorde som barn. Det är ju ett under att man inte skadade sig mer än man gjorde.
* Vem kan klättra högst upp i trädet.
* Isbergklättring (!)
* Vinka på lastbilar vid vägen. Vilket sen urartade till vem som vågade sitta närmast "stupet" ner till vägen...
Jag erkänner, om jag skulle komma på min son med någon av de ovanstående sakerna, så förvandlas jag till en kyckling-mamma! Men det innebär ju inte att jag hindrar honom från att vara UTE!
Det vi föräldrar inte vet, har vi inte ont av. Eller...? ;-)
1 som har tyckt till:
Tror man ska oroa sig så lite det bara går, det ger ju inget alls.
Märks att vi är uppvuxna på helt olika ställen. Vi åkte t-bana ut i förorten när vi skulle busa. Och sprang mellan gårdar med hjälp av postkoden typ. På vintern hoppade killarna på isflaken men det gör nog kids överallt där det finns is/vatten.
Skicka en kommentar