Vi brukar aldrig fira fars- eller mors dag. Jag har alltid ansett att detta är mer eller mindre "media-jippon". Vill man uppskatta någon kan man göra det vilken dag som helst! Men jag måste erkänna att just i år kändes det lite jobbigt. Varför kan jag inte riktigt sätta fingret på...?
Morgonen började förvisso med sovmorgon (mellan alla skrik utanför sovrumsdörren). När jag sen kom upp började jag städa och plocka undan, för på eftermiddagen skulle jag ha ett "smyckesparty" hemma.
Lite morgontrött som jag var pikade jag sambon för att han satt vid datorn och spelade. Jag fick veta att han minsann hade varit uppe tidigt, gett barnen mat, hjälpt dem på toa och "underhållit" minstingen.
Jag underskattar inte det faktum att han gjorde detta, men är han inte barnens pappa? Tror han att barnen inte äter eller skiter när jag är hemma på dagarna...?
Istället blev han sur för att jag tyckte att han kunde hjälpt till med att plocka undan och städat lite. Men det var ju JAG som hade bjudit in en massa människor, inte han. Jaha...
På kvällen när jag satt framför datorn och läste alla facebook-statusar och bloggar om mamma-frukost på sängen, presenter, blommor och andra tänkvärda handlingar kändes det faktiskt lite jobbigt att största delen av min dag hade bestått av bråk och "barnfrihet".
Ja ja, kanske en annan dag blir min "mors dag"... :-(
Vad hände?
2 år sedan
9 som har tyckt till:
Ingen karl som firade mig heller.
Ungarna hade ritat till mig, jätte fint, men INGET mer.
Men jag är van...
Åhh va jag känner igen mej... Här är det bråk ibland om vem som sover alldels för lite och vem som tar vad:-: Skittrist:-(
Kramar tilld dig!
Hmm....du vet väl att du kan ta med dig ungarna och flytta hem till oss, det finns alltid plats här! Då kanske vi kan blogga ihop, skapa den optimala "alltomallt" bloggen!
Nu vore det ju synd att berätta om hur "Lilla Frun" uppvaktades på Mors Dag....ungarna var ju borta London, hos Kompisar så Lilla Frun blev uppvaktad med "en enkel tullipan" och "kaffe" i/på sängen! (ler)
Ha en fin vecka!
Stor Kram ifrån Oumberlige Peter!
Vi firar inte heller. Som Simon så: Jag har fullt sjå att komma ihåg din födelsedag ju! ;)
Men när Lia blir äldre ska jag tvinga henne att iallafall rita åt mig. :)
Men tänk att så kände jag med i år...vi brukar inte heller fira nåt nämnvärt...eller sambon brukar inte göra nåt speciellt till morsdag, men jag brukar göra nåt extra...i år fick jag ingenting alls förrän han insåg att oops hon kanske är ledsen för att hon inte fått nåt..så han gick bort till lanthandeln och köpte en blomma...en jättefin blomma men inget mer genomtänkt eller så...jag hade ju ändå gett han ett hett tips på vad jag ville ha...men icke då...man blir lite ledsen..tur att Felicia ialla fall hade gjort sitt fantastiska kort!
Jag håller med dig. Dagen var en besvikelse. Jag hade innan valt ut, beställt och betalat min mors dag present... En vetevärmare.
Fredag kväll väcker sambon mig och frågar om jag vill ha något särskilt på mors dag. Som om han skulle kunna hinna fixa något när han skulle spela fotboll hela lördagen... Så då släppte han det helt.
Vi flängde runt och träffade hans mamma, och min mamma en sväng, innan dess lagade jag frukost och det var liksom inget alls för mig under dagen.
Vi firar allt man kan, bara för att det är kul med en ursäkt. ;-) Så det kändes väldigt surt. Speciellt med alla lyckliga Facebook-mammor...
Jag ska köpa en MP3-spelare eller liknande med inspelningsmöjligheter!
Klart det blir!
Tack! Så skönt att läsa att jag inte va ensam om att bli ledsen över alla morsdagfirar-statusar på fb. Hoppas du såg min status då jag spottade galla o va arg!
Skicka en kommentar