"-Ja, jag läste det!"
Läste? Vadå? Har jag varit med i tidningen? Nej, just det. Jag har en blogg som är öppen för flera miljoner läsare (även om det inte är så många som läser den). Men jag kände att jag stelnade till för en sekund. Kan man få scenskräck, även om jag inte "uppträder" live? Nu måste jag ju skriva bra saker. Jag måste vara rolig. (Jag vet ju att jag egentligen inte måste det, men...) Hjälp! Jag kan känna prestationsångesten komma smygande...
5 som har tyckt till:
Jag hade problem med det där i början. En del visste redan massor om mig när jag berättade ngt nytt. De hade läst det på bloggen. Började då utgå lite från att de flesta visste allt men insåg att en del vänner aldrig läste och alltså inte visste nåt.
Nu läser de flesta och jag har hittat nån typ av balans med vad jag berättar och inte, både live och på bloggen.
Prestattionsångest är inget kul. Jag får det ibland när jag känner att jag varit astråkig under en tid.
Angående lagtillhörighet så kan jag säga så mkt som att jag inte håller på Kalmar iaf! ;)
Du kan också kika på mina länkar längst ned i högermarginalen för en fingervisn.
Nix, nu är det dags att dra igång den här veckan. Hoppas du är piggare än jag!
Äh fortsätt bara i samma anda som du har hållt hittills, det var ju för att jag gillade ditt sätt att skriva som jag började läsa din blogg...den är suverän!! kram
Haha, känner igen det där.. Man vet ju att man har läsare, men ändå fattar man det inte..
Och ibland blir det lite trist när man faktiskt vill berätta något irl, och alla har redan läst om det :)
Känner igen mig allt för väl!! I början var min blogg väldigt privat men nu känns det som om alla läser den, känns lite konstigt! Men samtidigt kul ATT folk läser den. Blandade känslor minst sagt!
Kram Karin
Tack snälla ni!
Tove:
Jo, det är väl en balansgång det där. Precis som när man vill vara personlig, men inte för privat...
(Har läst länkarna)... :-O Nu vet jag inte om jag kan läsa din blogg längre, det går emot alla mina principer..! ;-)
Skicka en kommentar