Klänningsletandet som aldrig tog slut + Gamla tanter...

Dagen på Allum blev lååååång!
"Hur många affärer som helst", tänkte jag efter att kommit halvvägs. Tills det visade sig att: Ja, vi var halvvägs. Halvvägs genom 2:a våningen! Vi hade inte kommit till våning 1 eller 3 än..?! :-O
5 timmar gick vi där. 5 jävla timmar..! Men nu är jag härdad! ;-)

Letade nyårskläder (helst klänning). Flera affärer (kända klädkedjor) hade inte en enda klänning..(??) Medans andra hade klänningar, men inte ALLS det jag var ute efter.
Det slutade med att min (stackars) käre bror (tack bror!) fick stå ut med att vara smakråd åt mig, därhemma. (Jo, det är sant. Jag var t.o.m. korkad nog att gå 1 1/2 timme på stan här på hemorten också). Men här hittade jag en klänning! Woohoo!

En annan sak. Innebär det faktum att man har en rullator, automatiskt rätt att knö/trampa ner allt som kommer i ens väg..?!
Där stod jag och sonen i godan ro fram ett skyltfönster och kollade på klockor. Plötsligt kommer det en tant (80+ måste hon varit) ut ur affären. Vi flyttade oss lite åt sidan för att hon skulle komma ut lättare (men stod fortfarande kvar för att kolla på klockorna).

Då går tanten RAKT på oss..?! What the f*** ?! Jag var sååå nära att säga några väl valda ord. Eller nej förresten, inte väl valda. Svordomar helt enkelt! Men jag bet mig i tungan. Inte kan jag stå och svära på en "stackars" gammal tant. Folk som gick förbi som inte såg vad hon gjorde, hade ju trott att jag var rena PMS-bitchen!
Däremot stod jag faktiskt kvar, trots att hon försökte trycka på rullatorn ytterligare.

Misstförstå mig inte, jag har (oftast) inget emot gamla tanter. Jag har t.o.m. hjälpt gamla tanter över gatan. (Ja, så nobel är jag). ;-)
Men någon måtta får det väl vara. De ska ju inte kunna göra precis vad som helst och tro att de har rätt att göra det...?! :-(