Mellanbarnet är diplomaten, eller hur var det?

Här sitter man på morgonkvisten och försöker äta sin müsli i lugn och ro. Mellansonen smyger fram och tigger först till sig alla russin, vilket resulterar i att müslin inte ens smakar liiiiite sött! Efter det vill han "också ha sånt".

Mycket tveksam till detta, ger jag honom ett smakprov. Han utbrister:
"- Mmmm!" vilket förvånar mig lite. Jag ställer därför följdfrågan (för säkerhets skull):
"- Vill du ha müsli?"
"- Mamma, det var gott. Men vill inte ha mer..."

Borde han bli diplomat?