Kanske?

Det märks att mellansonen "vant" sig vid att äta välling under sjukdomsperioden. (Kändes bra att få i honom någonting!) Efter att ha gnagt lite på sin varma macka idag sa han:

"- Inte ha mer."
"- Nej, men du får inget annat då", svarade jag.
"- Jo, välling?"
"- Nej, du får inte välling!"
*kort tystnad*
"- Jo... kanske...?" och så världens smile...!

Kanske? En liten man som upptäckt föräldrarnas "softa spot" måntro?