I natt vaknade mellansonen, som var den enda av barnen som hittills hade klarat sig, och spydde. Såklart... ”Jippi Jaj Yeay”!
Snälla sambon tog nattvaket och fick nog inte många sekunders sömn. Själv vaknade jag varje gång han spydde, vilket blev rätt många mellan halv 1 och halv 6. Stackars liten! Han klarade sig längst, men fick det ”värst”!
Så segt att det kommer efter tre dygn. Nu hade man ju nästan pustat ut! :-(
