Det är en fråga som uppenbarligen väcker debatt!
Personligen vill jag säga så här; jag älskar alla mina barn! Däremot kan jag känna att jag har lättare att förstå och hantera mellansonen.
Jag ser mycket av mig själv i honom. Jag hade samma temperament och känsloutbrott när jag var liten och har därför ofta en annan förståelse när det gäller honom än vad jag har för t.ex. äldsta sonen, som i sättet är oerhört lik sin pappa. Dock inte sagt att jag älskar honom mindre för det!!!
Varför är det så tabu att ha en särskilt kontakt med ett av sina barn?
Är det inte som med människor i allmänhet; Man kan känna en närmare kontakt med en eller kanske ett par av sina vänner. De som man känner igen sig i, har samma personlighetsdrag och/eller som har samma humor osv...?
Att känna en viss slags förståelse/närhet och hur mycket man älskar någon; är det verkligen samma sak??
20 som har tyckt till:
Nej, det är inte riktigt samma sak tycker jag, och heller inte konstigt :)
Undrar hur kärlek för sina barn känns... Kan egentligen inte yttra mig förrän jag varit med om det!
Det är verkligen ett ämne som är tabu för många. Jag älskar mina döttrar över allt annat fast på helt olika sätt eftersom dom är två helt olika personligheter! Å jag är tacksam att jag fått två så helt olika ungar så att jag kan få älska dom villkorslöst precis som dom är med hull o hår! :D
Jag kan bara säga att jag alltid känt att jag älskar mina ungar lika mycket! I början var jag förundrad över hur det ens kan ske. Men tja, så är det för mig. Jag har svårt att skilja förståelse/närhet och kärleken åt. Fast det är klart att vissa dagar är det lättare att umgås med den ena eller andra tonårsungen... ;-)
Jag vet vad du menar! Bättre kontakt med någon är inte lika med att man älskar personen mer...absolut inte. Barn är också personer, och liksom man kan "hantera", ha bättre kontakt med olika personer gäller det även barn. Jag har t ex bättre kontakt med min pappa än min mamma. Så är det. Men jag älskar mamma lika mycket för det...inte konstigt! Vi är alla olika!
Jag älskar mina två barn lika mycket. Men nu när sonen har blivit så stor, kan man resonera på ett helt annat vis. Medans dottern är lite mera kärv!
Men mina två ♥ är det för alltid!
Kramen på dig♥
Jag vet vad du menar, men det är ett känsligt tema. Jag älskar naturligtvis alla fyra ungar. Har dock olika förhållanden till alla fyra. Det blir så omedvetet. Men alla är inte modiga som du och erkänner det!
Kram
Du har så rätt! Jag älskar mina båda lika mycket, men den ena som är mer lik mig, förstår jag bättre ibland. Fast just nu förstår jag inte någon av dom. Enligt dom ;-)
Har ofta undrat samma sak, för känner att min mamma behandlar oss annorlunda! Visst är det tabu, men tror att det är som med vem som helst, man "connectar" mer med vissa även sina barn! Jag menar jag vara pappas flicka och gick hellre till honom men älskade dem båda fast på olika sätt! KRAM
Tror att det för många känns skamligt att erkänna att man har en starkare känsla för något av barnen än de andra. Jag har olika relationer med mina tre barn eftersom de har olika personligheter. Min äldsta och jag är lika varandra men här blir det konflikter istället för förståelse, vi beter oss mer som syskon mot varandra än mor och dotter. Det är nog för att jag ser sidor hos henne som jag inte gillar hos mig själv (egen analys :) ).
Säger som du. Personkemi är en helt annan sak än hur mycket man älskar dem. Självklart älskar jag mina barn lika mycket. Always and forever.
Kram
Tack för titten på min blogg :) - här känns trevligt och välkomnande - jag tror minsann jag kommer tillbaka!
Ang. ditt inlägg:
Jag älskar mina barn lika mycket, helt klart ~ men jag har mindre tålamod med min äldsta.. tänker att "hon borde veta bättre och göra som jag säger".. medan jag säkert "daltar" på tok för mycket med den lille...
Jag tror att man tycker om alla lika mycket innerst inne, men vissa dagar har man mer moderskänslor för den ena. Nästa dag är det tvärtom.
Instämmer! Jag har olika speciella relationer med alla mina barn av olika anledningar men det betyder ju som sagt inte att man älskar något mer än något annat.
Tack för pepp förresten, man kan ju hoppas att man orkar vara strong ;-)
Självklart... men det blir lite underligt. Går itne att jämföra människor och relationer på det sättet egentligen. Klart att man har olika relationer med alla barnen. Mannen har sina olika relationer med barnen och så har barnen olika relationer med varandra... Det blir otroligt mycket relationer på olika sätt under olika perioder. Barnen kan tex vara bästa vänner under en period för att sen bara använda varandra som ret-objekt. Däremot är det otroligt svårt att mäta kärlek...
Nej, jag tycker inte att det är samma sak. Man har olika förhållande till sina barn, precis som man har till andra människor. Man förstår en del bättre än andra. Fast jag tycker att det växlar med ålder också, ibland är det svårare att tycka om det barnen gör, men älskar dem gör jag alltid. Lika mycket och oändligt!
Jag förstår precis vad du menar och jag älskar alla mina barn lika mycket men känner mig olika nära dem. De har så olika personligheter och jag har lättare att förstå mig på några av dem än andra...
Kram
Håller med. Samma sak är det för mig. Jag älskar alla mina lika mycket men lillfia är mest lik mig till både sätt och utseende (Det sista spelar såklart ingen roll här). Så jag förstår precis vad du menar.
Nej inte alls samma sak.
Går i perioder tycker jag...
Älskar alla mina ungar alltid oavsätt.
Såklart!
I mitt fall är det omöjligt eftersom jag bara har ett barn ♥
Jag håller med dig! Jag älskar mina barn lika mycket men de är ju två olika personer! Jag kan inte tycka exakt likadant om de men jag tycka lika mycket om dem!
Spännande fråga och mycket intressant att läsa alla svaren också.
Jag har två barn som är otroligt olika och det tycker jag är underbart. jag älskar dem verkligen lika mycket och känner faktiskt inte att jag står närmare någon av dem egentligen heller. Däremot så känner jag igen mig själv i olika delar av dem och har därför bättre förståelse för den delen hos dig...
Svårt det där, men kärlek och närhet/förståelse är i alla fall inte alls samma sak för mig. Kärleken bara finns.
Skicka en kommentar