Min träningsblogg - Rund är också en form!

fredag 2 mars 2012

Frågestunden - Handen på hjärtat...



Jag tar frågorna i lite "icke inbördes ordning". ;-)
Jag fastnade lite för Jess intressant fråga;
"Är du alltid ärlig?"

Svar:
Sammanfattningsvis måste jag nog svara "Nja".
Jag tycker
 att man i grund och botten ska vara ärlig, absolut!  Men att alltid vara ärlig; är det verkligen bra/det bästa?

Om man märker att någon har glömt att borsta tänderna, måste man nämna det?
Om man känner till något som man vet skulle såra någon, dvs göra mer skada än "nytta"; bör man alltid berätta det?
Om man kan dra en vit lögn för att någon annan ska må bättre, kan man inte få göra det?

Sen finns det även situationer då jag är (lite för) brutalt ärlig. Vilket kanske inte alltid är helt optimalt..? :-P



Så....? Brukar ni alltid vara ärliga/säga sanningen? :-)


24 som har tyckt till:

Trillingnöten sa...

Jag går efter devisen att "en bra vän alltid säger till om du har nåt mellan tänderna!" Det är så drygt att komma hem efter en dejt med en kompis eller liknande och upptäcka värsta fläcken i ansiktet eller nåt mellan tänderna. Kompisen har helt klart sett, men inte sagt nåt. Ärlighet varar längst :)

Gafflan sa...

Jag är mer som dig i ärlighetsfrågan men jag försöker alltid vara ärlig. Ibland kan ärlighet göra ont så det kräver att man är lite försiktig i vissa lägen.
Kram

Nettan sa...

Jag skulle nog svara ungefär som du har gjort på den frågan. Just detta med att man faktiskt måste tänka efter lite om det ger mer skada än nytta. Men jag försöker i den mån jag tycker är lämpligt att vara ärlig även om små vita lögner är nödvändiga ibland. / Nettan

Om 4barnslivet sa...

Tycker som du...
Avskyr folk som tror att man får kläcka ur sig hur som helst och använda sanningen som "ursäkt".
Eller ännu värre! Inte sen tål att höra sanningen själva!
Kram och fin fredag till er!

Nett sa...

Kan nog hålla med dig där, jag är ärlig så länge situationen kräver det. men aldrig så ärlig att det skulle kunna såra en annan om det inte är ett måste att vara det (beror helt och hållet på situationen) ;)

Ezter sa...

Oftast, men som du säger, i vissa situationer är det bättre att vara tyst!

Guldkorn by Elin sa...

Jag resonerar nog som du. Ärlighet till vilket pris som helst är inget självändamål. Snarare kan jag bli trött på personer som försvarar en hänsynslös kommentar (som i slutändan inte gör något annat än att såra eller förminska) med att man alltid ska vara ärlig. Jag tänker att man har en bit kvar till ödmjukhet, förståelse och självinsikt då.

Ibland behöver man vara ärlig trots att det kan svida lite (och vill man väl så väger man ju sina ord). Ibland behöver man låta bli att vara ärlig för att något ska göra lite mindre ont.

Anna sa...

Nja jag resonerar nog lite som du.
Jag brukar säga att jag är en ärlig människa men jag är inte brutalt ärlig.

Cissi sa...

Nä, inte alls! Men ser det inte som att jag ljuger heller är snarare väldigt bra på att linda in saker så jag knappt har svarat alls! ;)

Har en tjejkompis som verkligen är BRUTALT ärlig.. och väldigt många gånger ångrar man att man frågat.. som förra sommaren när jag var nöjd med min nya bikini... ;)

Kicki sa...

Jag är en ärlig person... Ser jag att en "buse" är på väg ut ur näsan på¨någon jag känner då säger jag det...men jag vill inte säga något sårar! Ibland är det bästa att bara vara tyst...
Ha en fin dag i det soliga vädret...här har vi sol iaf!:)

Camilla sa...

Oj...jag jobbar med dementa...så mitt svar är: Nä..jag ljuger varje dag. Hur skulle det se ut om jag inte ljög och hängde med i deras "verklighet". :)
Så jag säger som Linda Bengtzing....jag ljuger så bra :)
Men då jag lämnar jobbet...DÅ slutar jag att ljuga.
Kram!

Gaymasen sa...

För det mesta. Men ibland drar jag till med en vit lögn, kan behövas ibland. Fast det brukar alltid komma tillbaka och bita mig i ändan. Haha.

Och ja, vadå. Har du missat att jag bor i Spanien? VAA??? ;-)

Petra sa...

Försöker alltid vara ärlig men ibland filar jag till det.

Husfrun sa...

Jag håller fullkomligt med dig - och är ärlig mot mig själv: Alltså, man behöver inte nämna allt bara för att man vet, om det skulle såra någon. Vita lögner är okej, liksom att stå upp för sig själv och sina känslor/åsikter. Aldrig kappvändare.

desperat hemmafru sa...

Jag tycker att det är en nödvändig kompetens - att vid vissa tillfällen kunna dra en vit lögn. Brutalärliga kommentarer göre sig oftast inte besvär. Okej om det handlar om fläckar på kläderna eller skräp mellan tänderna. Men vissa saker mår man bättre av att slippa höra. Som t ex när människor upplyser dig om att du har gått upp i vikt. Precis som att man inte skulle veta det själv???? Nu var det länge sedan det hände, men vid något tillfälle blev jag så jävla ledsen att jag svarade med samma mynt. Nähä??? Har jag? Det hade jag ingen aaaaning om. Däremot ser det ut som att DU har gått upp i vikt (vilket personen inte alls hade gjort vad jag kunde se)! Snacka om att personen blev förolämpad och jag fick veta det också. Men att säga så till MIG gick tydligen jävligt bra...

curlingmamman sa...

Lite för ärlig tror jag...kram och ha en mysig helg!

Grabben i bloggen bredvid sa...

Jag försöker nog analysera vilken nytta ärligheten kan ha. Är nyttan befogad är ärlighet "ärligast". Om nyttan inte är befogad kan man väl var mer eller mindre ärlig. Man behöver ju inte ljuga, utan kan välja sina sanningar. Som det där med bikinin ovan: Vilken nytta gör man genom att vara brutalärlig? Bättre att lyfta fram det som är positivt än det som är negativt.

Västgötskan sa...

Desperat hemma:
Men herregud, vilken bitch! :-O
Just vikt tycker jag inte att man ska kommentera över huvud taget. Inte snällt! :-(

madelein - mamma till sex sa...

Jag är tyvärr för ärlig för andras magkänslor. Men man kanske lär sig när man blir vuxen. För det mesta uppskattas det eftersom jag säger det som andra tänker men ibland blir det jobbigt

Jess sa...

Tack för länk! :)
Jag är som du, inte alltid ärlig men tycker att man ska vara det i grunden, men om det sårar någon då kan det passa med en vit lögn OM det gäller småsaker.
Ha en fin fredag!

Suzan sa...

Är aldrig alltid ärlig men ljuger helst inte =)

Mallan sa...

Yes! Eftersom jag har ett hinder som heter Aspergers syndrom så är jag oförskämt ärlig - dessvärre! Jag har dock lärt mig (med hjälp av bloggen) att reglera den där ärligheten lite ;-) Kram

Jess sa...

Försvann min kommentar?.... snyft ;)
Tycker som du och tack för länken!
kram

Jess sa...

Ok, nu såg kjag den, tre kommentarer på samma inlägg är ju inte fel! :)