Vi människor älskar att höra att vi är bra. Vi får dock (gud förbjude!) aldrig erkänna att vi är bättre än någon annan, men vi vill gärna höra det från andra att vi är bra! (Logiskt...) ;-)Hur som helst. Det är ju i ärlighetens namn fantastiskt kul att få komplimanger; att höra att man gjort någonting bra eller kanske "bara" att man är fin i håret.
Eftersom vi alla VET hur bra det känns, varför är vi då så otroligt dåliga på att ge beröm och komplimanger till andra? Svensk avundsjuka...?
4 som har tyckt till:
Jag tycker du har en underbart fin blogg och är lite avundsjuk på dig!
Du har även jätte fina barn och ett jätte fint hus. Jag gillar ditt köksbord!
Kram SÖTA du.
Gissa om jag assade (sög in) efter komplimangen igår. Jag försöker ge många komplimanger till mina nära och kära!
Och din blogg är sjukt snygg.
Jag tror att vi har lite i oss att man får inte vara mer än nån annan..vissa köper inga lotter till en annan,för dem kan inte unna någon att vinna än dem själva..
säger jag att du är fin i håret förväntas det ofta en motkommentar..tror jag..
Men jag försöker att säga det ofta..men mest tittar folk på en som " vaa.. ojj... sa hon nåt snällt om mig/till mig..
Jag tycker ni har ett skönt sätt i hela er familj så jag vågar berömma er ofta och till er alla.
kram
Jeanette /Lilla mimsan:
Tack snälla ni! :-)
Maria:
Jo, svenskar över lag har nog en konstig inställning till komplimanger. Tyvärr...
Tur att vi är (försöker vara) annorlunda! Kram!
Skicka en kommentar