Igår ramlade mellansonen och slog sig och kom storskrikandes in i sovrummet, samtidigt som jag försökte natta lill-killen (som också skrek i högan sky för han ville absolut inte ha nappen istället för tutten!)
Lite smått stressad säger jag till mellansonen:
"- Ja, men vem tycker du jag ska trösta först. Dig eller honom?" (Inser nu i efterhand att jag lät lite "snäsig"...)
"-Honom." snyftar sonen fram oförväntat snabbt.
Man måste väl, mitt i alla klantigheter, få vara stolt över sin omtänksamma son?! :-)
Vad hände?
2 år sedan
4 som har tyckt till:
Meeen vilken liten söting... Ibland är de inte lätt att vara stor, framför inte allt att vara ett mittenbarn...
Kram K
Gullis! Jag kan bli helt tagen av barnen ibland. Så mysigt!
Kramiz
Söt! Så kan min stora göra också, blir helt varm i hjärtat av syskonkärlek. Kanske extra mkt iom att jag själv inte har några syskon.
Gulle.
Skicka en kommentar