"Du är inte ensam" lyder rubriken i SvD vad gäller allt vabbande som spridit sig de sista veckorna, runtom i Sverige. Som att det hjälper att höra det egentligen... Sonen har feber som går upp och ner, han kräktes (och man bara hoppas att det beror på allt slem han har i halsen!) och nu igår kväll började hostandet. *suckar*
Samtidigt är det apmycket på jobbet just nu, både på mitt och på sambons. Man känner sig lite som den omtalade stereotypen som vabbar och skiter i jobbet. Så är inte fallet, men det känns ändå lite smått ångestframkallande att säga att man måste vara hemma. Familjen går ju trots allt först!
Just nu har han fått i sig välling och tuggar i sig lite ostbågar. Kass mamma? Nej då, (väldigt) tidigt fredagsmys. ;-)
Vad hände?
2 år sedan
1 som har tyckt till:
Visst känns det ibland som man sviker sina arbetskollegor. Eller vännerna när man bestämt träff som återigen måste ställas in pga sjukt barn. Men men, sånt är ju livet..
Skicka en kommentar