Miljön vs. min mentala hälsa!

...Jag älskar mina barn!!
Men...(i Tony Irving-stile). Jag har insett varför jag inte är en kollektivtrafik-människa. Jag åkte tåg till ett av mina tidigare arbeten för att det låg i centrala Göteborg. Även om man kan sitta och läsa, skriva, sova eller vad man nu vill på tåget så är man inte ensam.

Nu när jag bilpendlar (kollektivtrafiken ut till "ingenstans" är skitdålig!) så har jag insett en sak; de där 35-40 minuterna i bilen är min egen stund. Jag släpper jobbet och jag återhämtar mig, innan jag stunden senare har tre skrikande barn i baksätet. (Varför börjar de alltid bråka med varandra DIREKT??? Efter 1 minut tillsammans?!! *gaaaaah*) 

Så idag "hissar" jag: Bilpendlingen! I mitt fall är stressmomentet minimalt då det i princip är små landsvägar till mitt jobb. Och ok... Även om pendlingen inte är bra för miljön, är den jävligt bra för MIG! Så det så! 

Barn på nytt!

 

Häromdagen, efter att vi hämtat kon, bad barnen om att få åka till stans större lekplats. Jag var helt slut i huvudet efter drygt en veckas förkylning/halsont, frånvarande sambo och en lördag fullt av ärenden. Men vad gör man inte... ;-)

Lekplatsen ligger precis vid en bokskog. Ljuvligt så här på hösten! Visst är det något alldeles särskilt med känslan av att gå omkring och sparka i alla lövhögar? Även som vuxen. Man blir liksom barn på nytt! :-)

Idag vräker regnet (snöblandat) ner och jag är glad att vi tog oss tiden att åka dit i det fina vädret!

Så mycket bättre...

...hade premiär igår kväll. Mina tro och tycka från kvällen:

* Gissa om Darins version av "Stockholm" kommer spelas sönder på radio?!

* Silvia Vrethammar... Diva på riktigt eller spelar hon bara? För hennes skulle, hoppas jag på det sistnämnda. Herregud, vad trött jag blev på henne efter bara ett program...

* Miss Li. Vad jag önskar att jag hade hennes musikalitet. Hon måste vara Sveriges bästa artist!

Ditt j***a nöt!

Nu har vi hämtat kossan. Eller ja, nötköttet kanske låter finare? Men vi är inte så fina, så kossa blir bra! ;-)
Jag tror att jag överskattade mina köttkunskaper. Vi skulle få allt styckat och klart. Låter ju bra. I teorin... Eum...
För det första; förstå att det ligger 21 kg (!) kött i min kyl just nu! Jag behöver köpa fler fryspåsar!!
För det andra: Det enda jag har lyckats lokalisera är några kotletter, en filé och en jäkla massa färdigmalen färs. (Svårt va?)

I övrigt så ser nästan allt likadant ut. Hon sa att det skulle finnas en "benfri" bit som jag kunde skära till grytbitar om jag ville.
"- Ja, det löser sig", svarade jag.  Eller hur???
Vilka j***a benfri bit? Alla ser ju benfria ut!!! Haha!

Kan man ringa Rosa på Bregottfabriken och fråga tror ni? Eller är det ett känsligt ämne, det är med stykat kokött? ;-)

Ser hon inte lite ilsken ut...?

Snart har jag en dö ko i huset!

Enligt yr.no ska det vara strålande sol just nu! Tittar jag ut är det snö.
Jag hade kunnat vara en bättre meteorolog!! Hur svårt kan det vara att förutse NUVARANDE väder?? 

En lugn start på lördagen i övrigt. Jag fick t.o.m. lite sovmorgon. Om nu 06.50 kan räknas som sovmorgon? Men jo, här i huset kan den nog kategoriseras som det. :-)
Lill-skiten sitter och kollar på barnprogram och sjunger: "Taaaaas.....*paus*... Taaaaaas!"
Vad han sjunger? "För vi kan bitaaaaaaas. För vi kan bitaaaaaaas". (Vampyrskolan). Haha!

Lite senare ska jag hämta en åttondels ko. Lucky me...
Sambon visste när han skulle vara bortrest. ;-)

Jag är i målbrottet. Typ...

Idag är jag hemma och "VAB:ar" med lill-skiten. Han hade 38,5 graders feber igår kväll. Inte jättehög och ni vet ju hur barn är. Inte alls hängiga, om de inte har över 41 grader...(!) Men jag kan ju ändå inte skicka iväg honom till dagis.
Var däremot tvungen att köra in de två äldre barnen imorse. Lill-skiten blev tokförbannad när han inte fick följa med in på dagis. Han fattade ju inte varför.

Själv har jag varit förkyld men inte haft feber. Men däremot vaknade jag imorse och har fullständigt tappat rösten. Den hörs knappt ALLS (!) Och när den väl hörs låter jag som en 13-årig tonårspojke i målbrottet. :-P

Nu leker minstingen i godan ro, som tur är. Det är mumintrollen på tv. Det bästa var (enligt honom) vinjetten. "Ma-ma-ma-ma-ma-ma-ma-ma-ma. Pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa!" Lagom avancerad liksom. Han sjöng med t.o.m.! Haha! :-)