Varför måste man alltid leta syndabockar när något inte fungerar, istället för att försöka hitta lösningar?!
Som så många gånger tidigare är det skolan som är i fokus och man ställer frågan; 25 % av alla niondeklassare har inte tillräckligt bra betyg för att vara behöriga gymnasiestudier!
Katastrof? Självklart! Men vems är felet...? Lärarnas, elevernas, föräldrarnas eller politikernas? (Spelar det någon roll? Egentligen?)
Varför inte bara inse att det uppenbarligen inte fungerar. Både elever, föräldrar och lärare är väl ansvariga för att deras barn uppnår ett bra resultat?! Detta innebär först och främst att respekten måste infinna sig i klassrummen.
Föräldrar som försvarar sina barn i alla lägen; efter att lärarna tar mobiler och kepsar i beslag alt. leder ut dem ur klassrummet, har jag inte mycket till övers för!
Sen inte sagt att alla lärare fungerar 100 %-igt. Det finns säkerligen många som tröttnat på sitt yrke, (kanske bl.a. pga ovan nämnda orsaker) och dessa lärare behöver stöd och uppmuntran för att kunna utföra sitt arbete. Inte bara höra från politiker och föräldrar att de inte sköter sig, men samtidigt inte får resurserna att kunna göra något åt saken!
Vem är ansvarig för nedskärningarna? Där kan ju politikerna själva ta sig i örat. Även på riksnivå, men framför allt på kommunal nivå. Det ska sparas på så mycket i dagens skola. Varför blir vi då förvånade när det visar sig att utbildningen och kunskapen blir lidande?
Ab, Ab,
Vad hände?
2 år sedan
2 som har tyckt till:
Har precis suttit och retat upp mig på artikeln i Aftonbladet. Jag är själv lärare och många gånger känner man sig så otroligt kränkt. Faktsikt blir jag irriterad även på den här "superpedagogerna" som ska visas upp i tv. Fatta hur många sådana det finns där ute som inte får någon kred alls!!! Fast det är väl bra att problemtiken synliggörs. Själv har jag sedan två år tillbaka mina barn på en internationell skola utanför Bryssel. HÄR ställer man KRAV på ungarna kan jag lova. Först var jag helt förstummad och förskräckt. Nu kan jag konstatera att barn klarar MYCKET MER än det vi kräver i Sveriges grundskola. Och mina barn skrattar, sportar och hinner spela tv-spel ändå! En uppstramning av den Svenska skolan kan faktiskt behövas. Det trodde jag aldrig att jag skulle säga för två år sedan. Med nya perspektiv och lite "avstånd" ser jag det i ett nytt ljus. Skolan och läraryrket måste få större resurser och rimliga uppgifter.
Jag retar också upp mig på dessa "superpedagoger" som ska stå i TV och berätta att resten av lärarkåren inte håller måttet. Det finns så många lärare som är superpedagoger i det tysta, precis som desperat hemmafru sa. Dock får lärare sällan/aldrig credit för sina insatser, utan får ständigt höra att de är orsaken till allt elände som drabbar unga idag och att de är otillräckliga. Dessutom har de dåligt betalt. Det så viktiga läraryrket har degraderats och är numera ett riktigt skitjobb.
Skicka en kommentar