Tålamod!

Åh, vad jag saknar träningen! Tanken var ju aldrig att sluta helt, utan fortsätta i "lagom" tempo under graviditeten. Problemet uppstod när jag de första 5 månaderna mådde illa i stort sett dagligen. Sen kom den extrema tröttheten och rädslan att jag skulle ta ut mig för mycket (Jag är själv medveten om att jag har stora problem att köra på halvtempo när jag väl tränar...)

Efter det blev magen större + att fogarna började krångla. Samtidigt läste man att man skulle undvika vissa övningar, såsom utfall, benböj, situps, hopp och sparkar. Kändes inte som att det var något pass jag kunde köra där jag inte blev tvungen att hoppa över hälften...

Skojar du?!!

Nu är jag bara klumpig, öm och jättetrött. Konstant! Men jag hör ändå en röst inom mig som skriker; "-Jag vill träna! Nuuuuu!"
Sluta tjata för helvete. Det vill ju jag med!