Svara i nattmössan...

Vi kör inskolning av äldsta sonen denna veckan. Han börjar "nollan". Jag har aldrig sett mig själv som hönsmorsa på något sätt, men att gå från 80 elever på förskolan (1-5 år) till ca 300 st. Dessutom när det är en 6-12 åringar, måste jag erkänna att det känns lite jobbigt...!) Sonen däremot verkar inte har några som helst problem med detta, så jag/vi ska väl vara nöjda.

Imorse skulle han till skolan/fritids tidigare för att prova på frukosten också. När jag försökte väcka honom kl 06.50 fick jag bara svaret:
"- Va, jag ser inga ballonger...?"

What? Två minuter senare frågade jag om han var vaken. Då kom det istället lite småsurt:
"- Klart jag är! Vad skulle jag annars vara?!"

Eh... Tja. Med det första svaret kan man ju inte så noga veta...