Min träningsblogg - Rund är också en form!

fredag 4 januari 2013

Små tassande fötter...! Samsovning.

Sovmorgon! Och inte bara det.
Lill-skiten som brukar komma över till våran säng någon gång på natten, sov i sin säng till klockan 6, innan han smög sig över!
Han har precis fått en växa-säng och har kommit på att han kan komma ur den själv. Jättebra, för då slipper man lyfta över honom. Och han ligger  (faktiskt) kvar i den på kvällen när vi lägger honom. Win-win-situation! :-)


Jag och min sambo är ju inte riktigt överens om "barn i sängen-tänket". Jag tycker det är jättemysigt (och har alltid tyckt). Sambon tycker att jag har lyft över barnen alldeles för "lätt". De borde få ligga kvar en stund för att kunna somna om.
Jag vet att det är en vanesak, men det är det verkligen hela världen? Det finns knappast några 16-åringar som ligger kvar i mammas och pappas säng. De växer ju ifrån behovet! :-)

Hur har ni gjort och har ni varit överens?

Foto: viforaldrar.se

13 som har tyckt till:

kattiiiiss sa...

Som sagt ja, de växer ifrån behovet!
Våra har fått ligga hos oss när de har velat. Det är ju en form av trygghet. Trean kommer ibland på nätterna. Och när vi lägger oss så ligger oftast tjejerna där och sover. De får dock gå in i sina sängar annars får vi inte plats haha

Kramar!

Elle sa...

Barnen har alltid fått komma till oss. Det har blivit lite trångt, men senast vid 9-10-årsålder slutar de...*suck*
Har just nu en 8-årig tös som under åren har utvecklat en ljudlös gångart och ofta lyckas smyga sig under mitt täcke utan att jag märker det.
Personligen tycker jag att det är en trygghetskänsla för barnen att kunna komma till föräldrarna när de vaknar mitt i natten.

God fortsättning på det nya året!

desperat hemmafru sa...

Min man skulle nog fortfarande kunna ha dem i sängen (14 och 16 år gamla), men inte jag. Barnen har alltid fått dra in en madrass på golvet och sova i vårt rum (efter att de vuxit ur våra sängar) och den rätten utnyttjar de fortfarande till och från. Numera inte så ofta, men det händer. Och visst är det mysigt och tryggt med alla i samma rum. :-)

madelein - sexbarnsmamma sa...

Barn somnar INTE om ifall de får ligga kvar, de vaknar däremot till och ärr uppe hela natten haha.

Jag gillar med myset men gubben är inte lika pigg på det :P

Katarina sa...

Jag kör på din linje! De växer upp så fort och vill inte ligga i sängen då de blir äldre. Bara mysigt med lilla tjejen i sängen. Mannen får dra någon annan stans om han piper.. ;)

spiderchick sa...

sv. Klart det finns andra foton att ta än på en grå snöhög. Annars är man väl blind. Jag ville väl mest påvisa kontrasten från en vecka till en annan.

Villa Frejas bokblogg sa...

Vi har inte varit överens ;)
Men så länge barnen sov i spjälsäng stod den bredvid min säng och då behövde de liksom inte lyftas över till vår. När de blev större och sov i vuxensäng i egna rum fick de komma och gå som de ville. Enligt mig då. Nån gång händer det fortfarande att lilltjejen kommer över men då är mannen snabb på att bära tillbaks henne.
Kram.

Eva sa...

vi är överens hos oss och vi gör som du :) och precis som jag läste ovan så har vi en 12-åring som ibland ligger på golvet på en madrass och sover (utan att vi märkt det).

Tryggheten är viktigast och att få ge det till barnen är underbart.

Kram

Bloggande 4barnsmamma sa...

Vill man komma så får man. Så är det bara:)

Camilla sa...

Vi har aldrig haft våra barn i sängen. Av den enkla anledningen att dom har inte velat ligga där. Dom har alltid trivts i sina egna sängar :)
Kram!

Anneli Stålberg sa...

Det är så mysigt! Vill de så får de. Fast de vill inte särskilt ofta nuförtiden och det är också bra, för då är de trygga i sina egna rum. Tiden går så fort och snart saknar man tiden då man fick sova bredvid mjuka, varma barnkroppar. Kram!

Susjos sa...

Det var nog bara minsta killen, om jag minns rätt, som kom över till oss på nätterna. Gillades inte av maken, men jag tycker som de flesta andra, klart de får komma! Och som sagt, de kommer inte över när de är 15 år! :)

Sambon sa...

Alltid intressant att få reda på vad jag tycker... Men med följande fördelning är det inte konstigt att familjens och din verklighet skiljer sig åt...

Framför datorn under lovet: 8-10h/dag
Med familjen under lovet: ½-1h/dag

Barnen har ju till och med slutat fråga dig efter en så enkel sak som ett glas vatten. De letar hellre upp mig, även om jag jobbar på andra våningen, för att be om hjälp.