Varför måste man alltid leta syndabockar när något inte fungerar, istället för att
försöka hitta lösningar?!
Som så många gånger tidigare är det skolan som är i fokus och man ställer frågan; 25 % av alla niondeklassare har inte tillräckligt bra betyg för att vara behöriga gymnasiestudier!
Katastrof? Självklart!
Men vems är felet...? Lärarnas, elevernas, föräldrarnas eller politikernas? (Spelar det någon roll? Egentligen?)
Varför inte bara inse att det uppenbarligen inte fungerar. Både elever, föräldrar och lärare är väl ansvariga för att deras barn uppnår ett bra resultat?! Detta innebär först och främst att respekten måste infinna sig i klassrummen.
Föräldrar som
försvarar sina barn i alla lägen; efter att lärarna tar mobiler och kepsar i beslag alt. leder ut dem ur klassrummet, har jag inte mycket till övers för!
Sen inte sagt att alla lärare fungerar 100 %-igt. Det finns säkerligen många som tröttnat på sitt yrke, (kanske bl.a. pga ovan nämnda orsaker) och dessa lärare behöver stöd och uppmuntran för att kunna utföra sitt arbete. Inte
bara höra från politiker och föräldrar att de inte sköter sig, men samtidigt inte får resurserna att kunna göra något åt saken!
Vem är ansvarig för nedskärningarna? Där kan ju politikerna själva ta sig i örat. Även på riksnivå, men framför allt på kommunal nivå. Det ska sparas på så mycket i dagens skola.
Varför blir vi då förvånade när det visar sig att utbildningen och kunskapen blir lidande?
Ab,
Ab,